Jag får så dåligt samvete över att känna sån tygd och stress av vår situation. Jag räcker inte till. Ludde har fortfarande magproblem och sover inte mycket, vaknar hela tiden på kvällarna och får ingen tid med Tobbe och häller ingenting viktigt gjort.
samtidigt försöker jag ge Lexi mycket tid, gos, och kärlek men vill ge henne mer. Vill räcka till för alla. Snart börjar Lexi förskolan och jag känner oro för henne hur hon ska ta sig för, för mig hur jag ska må utan henne, för Ludde som sen ska börja
förskolan för mig som sen ska orka jobba heltid. För allt! Men måste landa och ta en sak i taget och fortsätta prioritera mina barn i första hand ❤️ jag saknar relationer med kompisar och familj och försöker få ihop allt men räcker inte till för
det jag vill. Jag måste skala av och sänka kraven, kanske mest på mig själv. Min tid kommer, tid för varandra kommer och det fina i hur vi alla kommer växa under hösten😃
Nu ska jag göra mitt bästa av att vara i nuet och ha en mysig semester i detta spöregn och storm väder vi haft över en månad.. måste ta fram min positiva sida och försöka känna ett lugn ❤️
